"Öppen gård"
Öppen gård på Vårviks Gård
Gällande beslut om offentlig förevisning av djur
Juni 2017 gav Länsstyrelsen i Västra Götalands Län sitt godkännande till Trollhättans Stads/Vårviks Gård för offentlig visning av djur. Godkännandet är förenat med tydliga föreskrifter och villkor efter djurskyddsförordningen.
Länsstyrelsen ansvarar för den löpande kontrollen enligt djurskyddslagen och kontroll av verksamheten kommer att ske.
Visar respekt till djurens naturliga beteende
Detta positiva beslut med en "öppen gård för allmänheten" är en stor framgång, för alla som uppskattar våra djur och bondgårdsmiljön. Det innebär att alla som arbetar på Vårviks Gård, men också alla besökare måste ta sitt yttersta ansvar i skötsel, bemötande och respekt för djuren, så att länsstyrelsens godkännande beslut inte kommer återkallas.
Följ alltid informationen på instruktionsskyltarna för djurens bästa
Det är viktigt att framföra till alla besökare att:
Vårviks Gård är en betydelsefull miljö för djur och människor, det är ingen "offentlig lek- eller festplats", utan en för djur rogivande plats och för människor en spännande arbetsplats men också en mötesplats, där alla bemöts med respekt och hänsyn. Att alla våra instruktions- och informationsskyltar följs, är för oss här på Vårviks Gård en självklarhet.
Våra djur på Vårviks Gård har privilegiet att få åldras naturligt
Det som är unikt med Vårviks Gård är att vi inte slaktar våra djur för köttproduktion som en vanlig bondgård brukar göra. Här får alla djur leva sitt liv och blir gammal (många människor har aldrig sett ett gammalt djur), det är därför ibland besökare tror att vi inte sköter eller matar våra djur tillräckligt. Men gamla djur kan bli likadana som människor, magra, böjda och osäkra i sin gång och i sitt beteende.
Däremot, när våra djur bli sjuka, börjar bli dåliga eller visar ett annorlunda djurbeteende, så vänder vi oss direkt till veterinären som bedömer ifall djuret skall medicineras eller avlivas. Vi är mycket noggranna inget djur på Vårviks Gård skall lida. Djurskötsel och djurhälsa kombineras med regelbundna besök eller vid behov med akuta veterinärbesök, därför har vi ett tätt samarbete året runt med veterinärer och länsstyrelsens djuransvariga.
Lösdrift för alla djur året runt på Vårviks Gård
På Vårviks Gård betyder lösdrift att alla djur får röra sig fritt i sin respektive hage året runt. Hagarnas dimension djurantal/yta är tydligt kartlagt med våran distriktsveterinär, alla våra djurhus är också anpassade till djurenhet/inneutrymme (djurhusen är dessutom i sin konstruktionsform årstidsanpassade och är godkända av djurinspektörer). Vi håller oss till ett konstant antal djur för varje djur-ras, antalet kan skilja mycket mellan våra olika djurraser. Att djuren är ute året runt, är det bästa för deras hälsa och vitalitet, då hinner deras kroppar med att anpassa sig helt naturligt med årstids-växlingarna. Snabba växlingar mellan kallt och varmt är mycket jobbigt för de flesta djur och påverkar delvis kraftigt deras hälsa. Smådjuren (t.ex. ankor, höns och kaniner) och vissa sjuka djur vistas vid behov i frostfria stallboxar eller stora hönshus under vintertiden.
Vad betyder utrotningshotade svenska lantraser ?
Att en djurart kan utrotas för alltid i naturen är från ett historiskt perspektiv sett inte en ovanlig händelse under jordens evolutionsprocess. Detta sker då oftast på grund av en plötsligt inträffad naturkatastrof, då vissa djur- och växtarter inte hinner med att anpassa sig till t.ex. nya geografiska eller klimatiska villkor.
Men att det idag finns så många djur som är akut hotade av att bli utrotade på jorden, är för det mesta för att vi människor förorsakar detta.
I nutid påverkar vi människor mycket extremt och utmanar vår natur och klimatförhållanden t.ex. med vårt moderna produktions- och levnadssätt. Därför är initiativet av "Nordens Ark" att vara en positiv förebild genom att uppmärksamma och rädda utrotningshotade vild- och tamdjur. Denna hotande situation gäller också för all de djur som fä-bönderna hade för inte så lång tid tillbaka på sina gårdar. Många av dessa gamla djurraser har nu ersatts av effektiva maskiner och även av nya raser som är framavlade och högproducerande djur för mjölk och kött, det förklarar också varför idag de gamla lantraserna är hotade eller redan utrotad.
De gamla djuren på bondgårdarna är för den moderna marknadsproduktionen total ointressant och därför är de delvis väldigt stark utrotningshotade. Det fatala öde för dessa gamla raser som förr fanns på bondgårdarna, som betydde fä-böndernas levnadsbröd, har upptagits bl.a. som Agenda 21-initativ i Riokonferensen (år 1992). Där beslutades att varje land har sitt ansvar att bevara bl.a. dessa gamla bondgårdsdjur. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar ytterst för att bevara dessa utrotningshotade djur, som kallas för svenska lantraser (Agenda 2030 innehåller nu ytterligare viktiga mål).
Det är många seriösa personer, föreningar och organisationer som koordinerar sig och samarbetar med Jordbruksverket för att omsätta Rio´s målsättning, om bevarande av de svenska lantraserna i Sverige.
Det finns positiva aspekter med att bevara våra gamla hus- och tamdjur:
Dessa djur har anpassat sig till sina lokala miljöer och är ett levande kulturarv.
De är härdigare, mer resistenta och klarar lättare av naturliga utemiljöer (lösdrift).
De är samtidigt levande genbanker med många positiva naturbeprövade egenskaper, som t.ex. resistens och lokala anpassningsförmåga. Därför kommer de säkert att bli mycket intressanta för framtiden.
Ekologiskt inriktad avel på ute-djur, som behövs t.ex. för att kunna hålla öppet vissa kulturella landskapsmiljöer.
"Lantrasernas arvsanlag och egenskaper har utvecklats till följd av en lång tids anpassning till vissa områden. Några av lantraserna har blivit föremål för människans särskilda intresse genom att utvecklingen av deras nyttiga egenskaper underlättats genom urval av avelsdjur samt ändamålsenlig uppfödning och användning. Skillnaden mellan de moderna husdjurens produktionsraser och lantraserna är att de förstnämnda i högre utsträckning än lantraserna är avlade för en viss produktionsinriktning", (https://sv.wikipedia.org/wiki/Lantras)
Varför avlar vi inte aktiv djur på Vårviks Gård?
Vårviks Gård har redan från starten bestämt sig att arbeta med utrotningshotade svenska lantraser. Allt arbete på Vårviks Gård ska för alla medarbetare vara ett mycket menings- och betydelsefullt arbetsområde. Alla deltagare, medarbetare och de flesta av våra besökare uppskattar mycket våra dagliga arbetsrutiner på gården. För många blir det fina kontakter med djuren. De flesta djur har också fått ett mänskligt namn. Det visade sig mycket tidigt på Vårviks Gård att det inte var försvarbart att skicka våra tama, snälla och glädjegivande djur till slakt, inte med vår djurpolicy vi har. Då bestämdes det att våra djur här på gården får bli gamla. Vi ersätter bara de djur som dör eller behövs avlivas.
Våra gårdsdjur är snälla och tama, de flesta är flockdjur, då måste det alltid finnas minst två individer av samma ras i alla våra olika djurbestånd. Därför är det inte praktiskt att vi avla på Vårviks Gård. Det tillåts ibland bara med våra smådjur.
Men vi är öppna för att köpa djur från seriösa säljare som kan framvisa att det följs alla kriterier med kraven på genbanksintyg. Detta förklarar också varför vi oftast inte kan ta emot övergivna sällskapsdjur från samhället. Vi får inte blanda dem med vånliga gårds- och husdjur för då kan vi inte längre arbeta med utrotningshotade svenska lantraser, vilket är det som utmärker Vårviks Gård som en meningsfull arbetsplats i Trollhättans Stad.
Tack för er alla som vill hjälpa till att Vårviks Gård kan bevara utrotningshotade lantraser!