En historia om ruda - Vårviks Gård

Till innehåll

En historia om ruda

En intressant historia om ruda enligt Charlotte:

"Ibland berättar jag roliga och ganska slumpmässiga fakta om vattenlevande djur för alla som orkar lyssna.

Jag: ”Visste du att rudan gör egen sprit?”

Vän: ”Vem är rudan?”

Jag: ”En fisk.”

Vän: ”Jaha. Jag trodde att det var ett streetname på någon som bränner hemma.”

Rudan är faktiskt ett riktigt bra streetname för denna fisk är nämligen ganska hemlig och anonym av sig, en riktig tuffing, och så gör den saker som hade varit olagliga om den vore människa. Så om du funderar på att bli gangster men hittills har saknat ett passande namn: varsågod.

Det är Fisknyckeln (en app som jag varmt rekommenderar till alla fiskfans) som påstår att rudan är hemlig. Det hemliga med den är att den lever på fler ställen än man kan tro. Rudan bor i dammar, sjöar och i vattendrag i södra, mellersta och nordöstra Sverige, samt vid Östersjöns kust.

Den brukar dock inte få så mycket uppmärksamhet eftersom den varken ser särskilt spektakulär ut och den är inte heller någon populär matfisk i dagens Sverige. (Men polackerna tycker om den.) Dessutom föredrar den att hålla till där det finns mycket växtlighet, och den är mest aktiv i gryningen och skymningen, så den syns inte så ofta.

Att rudan finns i så många vatten beror på att den har planterats in flitigt. Att ha en population av rudor nära till hands har varit en bra källa till mat. Rudan har också varit populär att ha som bete för att meta gädda. Rudan är en karpfisk men saknar karpens karaktäristiska skäggtömmar. Den blir upp till 45 centimeter lång men oftast inte längre än 15 centimeter. Vilken form Rudan har beror på var den lever. Om den lever i vatten där det finns rovfiskar (t.ex. gäddor) så växer den på höjden. Det gör att rovfiskar har svårare att få in den i munnen och att äta den. I vissa fall är rudan nästan helt rund, lite som en tallrik med fenor. I dammar och andra vatten fria från rovfiskar blir rudan betydligt mer avlång. Få fiskar i svenska vatten är lika tåliga som rudan. Den klarar av extremt låga syrehalter och kan till och med övervintra i bottenfrusna dammar. För att klara av det kryper den ner i bottensedimentet. Där ägnar den vintern åt att tillverka sprit. Den omvandlar mjölksyra till alkohol. Alkohol fungerar som antifrysmedel.

Rudan klarar mycket, men den måste se till att inte bli en isbit. För att inte samla på sig en dödligt hög promillehalt i kroppen utsöndrar rudan alkoholen i vattnet.

Trots sin köldtålighet tycker rudan inte alls om kyla. Den vill ha det varmt. Men det betyder inte att den gnäller när det inte är som den vill ha det. I stället hanterar den problemet på ett exemplariskt vis. Rudan är inte särskilt bra på att konkurrera med andra fiskar. Dess främsta styrka ligger i att den överlever när andra arter dör för att syrehalten är för låg. Då får rudan ha sjön eller dammen för sig själv och trivs som… ja, fisken i vattnet. Därför finns den ofta i vatten som är så dåliga att inga andra fiskar kan leva där.",


Tillbaka till innehåll